In EnglishPÃ¥ svenska

Mindre diffus belastning

Diffus belastning: miljöbelastning vars källa inte kan fastställas med säkerhet. Kommer till vattendragen bland annat från åkrar, djurhållning, skogsbruk samt gles- och fritidsbebyggelse. Jfr punktbelastning. (www.ymparisto.fi)

 

1. Mindre belastningen från lantbruket

Skyddet av Östersjön kan inte främjas utöver nuvarande nivÃ¥, utan att man vidtar Ã¥tgärder mot den belastning som kommer frÃ¥n lantbruket. Diffus belastning har stor inverkan pÃ¥ tillstÃ¥ndet hos kustvattnen. Genom Ã¥tgärder som minskar erosionen är det möjligt att förbättra vattenkvaliteten och minska den belastning som beror pÃ¥ fasta partiklar och näringsämnen frÃ¥n lantbruket. De metoder som används inom ramen för jordbrukets specialmiljöstöd – skyddszoner och skyddsremsor, sedimenteringsbassänger, vÃ¥t-marker och grunddammar – har använts för att fÃ¥nga upp fasta partiklar i avrunnet vatten.

Uppfångandet av fasta partiklar på åkrarna är effektivare med tanke på vattenskyddet än att fånga upp partiklarna i vattenfåror. Direktsådd innebär att säden sås och gödseln sprids direkt på obearbetad mark. Med direktsådd kan man skydda markytan mot erosion året runt. En annan fördel med direktsådd är lägre kostnader. Då plöjningen utelämnas sparar man både tid och pengar. På samma sätt sparar man reda pengar och också miljön, om man noggrant avväger användningen av näringsämnen på skiftena. Bästa sättet att minska belastningen på vattendragen från översvämningsbenägna åkrar är att inte alls odla dem.

Fastän städerna Helsingfors och Åbo inte har något storskaligt jordbruk, strävar de dock efter att minska näringsutsläppen i vattendragen på de åkrar de odlar och äger.

 

Helsingfors och Ã…bo...

  • De Ã¥krar som ägs av staden (i Helsingfors bl.a. Ã¥krarna i Tomtbacka och i Ã…bo bl.a. Ã¥krarna i Runsala) görs till mönsterÃ¥krar i frÃ¥ga om lantbrukets vattenskyddsÃ¥tgärder
      • Ã¥krarna odlas med direktsÃ¥ddsmetoden
      • gödslingen av Ã¥krarna minskas sÃ¥ att den motsvarar realistiska skördeförväntningar med beaktande av fosfornivÃ¥n
      • för de olika skiftena beräknas Ã¥rligen näringsbalansen för att fastställa följande Ã¥rs gödselmängder
      • Ã¥keromrÃ¥den som ofta översvämmas och som är särskilt erosionskänsliga odlas inte – mellan Ã¥krarna och vattendragen lämnas alltid ett tillräckligt brett omrÃ¥de som inte gödslas eller bearbetas men som skördas pÃ¥ sina grödor
      • pÃ¥ städernas arrendeÃ¥krar ställs särskilda krav dÃ¥ det gäller vattenskyddet
  • Genom markbyte strävar man till att undvika att erosionskänsliga och översvämningshotade markomrÃ¥den odlas. Detta gäller även mark i privat ägo.

 

2. Mindre utsläpp frÃ¥n glesbygdens avlopp

I glesbygden belastar det organiska materialet och den totala fosforn som kommer från en persons hushållsavloppsvatten miljön 6–8 gånger mer än för en person som är ansluten till ett vattenreningsverk.Genom att förbättra behandlingen av avloppsvatten i stadens egna fastigheter (skolor och lägerområden m.fl.) kommer effektiveringen av avloppsvattenbehandlingen att gå snabbare än vad som förutsätts i förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät.

 

Helsingfors och Ã…bo...

  • Utveckla och utvidga avloppsnätet till de viktigaste glesbygdsomrÃ¥dena för vattenskyddet.
  • Glesbygdsorterna uppmuntras av städerna att grunda avloppssammanslutningar under förutsättning att de inte kan ansluta sig till tryckavlopp.
      • genom stöd kan omrÃ¥den som inte har avlopp snabbare anslutas till centrerad vattenförsörjning och avlopp
      • sÃ¥dana omrÃ¥den är öarna utanför Helsingfors och Ã…bo och Aura Ã¥s avrinningsomrÃ¥de
  • Städerna sätter sina egna fastigheters avloppssystem i skick i glesbygden enligt bestämmelserna fram till Ã¥r 2010.
  • Med information och rÃ¥dgivning uppmuntras fastighetsägarna att förnya eller förbättra sina avloppsvattenssystem innan tidsfristen i den s.k. förordningen om behandling av hushÃ¥llsavloppsvatten i omrÃ¥den utanför vattenverkens avloppsnät löper ut.

Tulosta tämä sivu
Poutapilvi web design - P4 - julkaisujärjestelmä